Semester/arbetsresa en förlängd septemberhelg i Sverige

Första helgen i september bar det iväg till Sverige, närmare bestämt Stockholm och Södertälje. Vi kombinerade en kort, fyra dagar, familjesemester med Daniels fotouppdrag under Sverige-Finland friidrottslandskampen. Landskampen hölls den här gången under lördag och söndag på Stockholms Stadion. 

Vi reste alltså redan iväg till Sverige tidigt på fredagmorgon. Resan gick snabbt och smidigt eftersom vi tog flyget direkt från Vasa flygfält till Arlanda flygfält. Lätt som en plätt på 50 minuter. Allt gick bra, förutom att Martta protesterade mot nässprayen som vi brukar använda innan vi stiger så inte öronen skall slå lock. Så, hon fick det lite jobbigt och grät pga öronvärk i slutet av den korta flygresan. 

Väl framme vid Arlanda möttes vi av Daniels släkting, som tog oss till Södertälje med bil. Vi fick bo i hennes trivsamma lilla etta under hela vår vistelse. 

På fredag passade vi på att gå omkring en stund i Södertälje centrum, där vi också åt en god och stor kebablunch. Södertälje är en stad med cirka 65 000 invånare och den ligger söder om Stockholm. Det räcker 45 minuter att åka pendeltåg mellan Stockhom och Södertälje. Vi tyckte att Södertälje verkade vara en trevlig stad och det var verkligen kuperat, med mycket backar upp och ner!  

Efter stadsturen var det dags för en tupplur för att orka med kvällens program. Kvällsprogrammet var middag hos Daniels småkusin och hennes familj. Till middagen samlades också andra släktingar. Jag tror att vi blev nästan 20 personer totalt. Det var en riktigt lyckad kväll för både små och stora!

Till lördagens program hörde då Sverige-Finland friidrottslandskapen på Stockholms anrika Stadion. Stadion byggdes år 1910 och invigdes år 1912, då de olympiska spelen hölls där. Under detta OS samlade Finland totalt 9 guld, 8 silver och 9 brons! Det sades under landskampen att Stadion är en av de arenor i världen där flest världsrekord i olika friidrottsgrenar har satts, 83 stycken. 

Under lördagen hann vi också med en kort vandring runtomkring i Stockholms mysiga Gamla stan och området kring slottet. Mariela funderade och frågade mycket om kungar, drottningar, prinsar och prinsessor då vi gick omkring och tittade bland de många andra turisterna. Martta konstaterade bara att: "Stockholm e rooli!"

Söndagen började med ett förmiddagsbesök hos en annan Daniels småkusin med familj. Flickorna fick igen leka med småkusinens barn, som var rätt så jämngamla. Det var roligt! Och högljutt mellan varven. Sedan fortsatte färden till Stockholm, likadant som på lördag, med pendeltåg och tunnelbana via Gamla stan på glass och sedan till Stadion och landskampen. 

Söndagens höjdpunkt var absolut Sandra Erikssons finländska rekord på 3000 meter hinder. Fina saker för en österbottning! För övrigt var stämningen på landskampen bra och tävlingarna lyckade, fastän inte finländarna vann den här gången. Varken männen, kvinnorna eller junior flickorna, endast junior pojkarna vann. Landskampen ligger mig varmt om hjärtat och den har en speciell känsla, då jag själv har fått äran att vara med och representera Finland två gånger (2004 och 2006). 

Måndag förmiddag spenderades på Torekällberget i Södertälje. Torekällberget är ett friluftsmuseum med en fin museiby och djurpark, med får, getter, kor, hästar, kaniner mm. Där finns också några mysiga cafe'er och på ett cafe' åt vi lunch innan vi for tillbaka till ettan och packade ihop våra saker. 

På eftermiddagen fikade vi en stund hos Daniels småkusin, samma som ordnade middagsbjudningen på fredagkvällen. Flickorna fick leka med barnen och sen började hemresan! Vi tog pendeltåg från Södertälje till Arlanda flygfält och flyget till Vasa. Den här gången hade Martta ingenting emot nässprayen och hon slapp öronvärken. 

Här kommer bilderna från resan!

 

Psst! Martta fick ett nytt land på sin lista, vi andra har varit i Sverige tidigare.

Tillbaka i Smedsby!

Så var den korta sommarresan tillsammans med familjen slut för denna gång. Idag har vi mest bara rest hemåt, först med båt från Tallinn till Helsingfors och sen med bil från Helsingfors till Smedsby. Nu drömmer vi om en parresa på två, utan barnen, senare i höst. Vi vet ännu inte vart och inte heller när, kanske resan inte ens blir av. Vi får se... 

Ha det bra och njut av sommaren! Önskar Anette, Daniel, Mariela & Martta

En utflyktsdag i Estland

Den första utflykten för dagen for till ett stort häststall i Kurtna by i Tallinn. Daniel har några bekanta där, som han ville hälsa på. Det finns många hästar på gården, som varje dag tränas av en del hästflickor. I närheten av häststallet såg vi en stork, som hade byggt ett stort bo uppe i en lyktstolpe. Boet såg ut som en babykorg. Det var roligt att se en stork på riktigt, eftersom vi trott att storkarna mest hör till sagornas värld.

Följande utflyktsmål var Kiisa kraftverk, som byggs av Wärtsilä. Eftersom Daniel gjort en del arbetsresor till kraftverksbygget så ville han visa den för oss också. Vi tog ett familjeporträtt, som syns här under, med kraftverket i bakgrunden. Jag konstaterade att när andra tar porträtt med Eiffeltornet i bakgrunden, så tar vi foton med kraftverk i bakgrunden, hehe! 

När vi hade beundrat kraftverksbygget färdigt for vi vidare mot Pärnu. Pärnu ligger ungefär 130 km söder om Tallinn. Men det räcker till och med två timmar att köra dit, eftersom man får köra endast 50 och 70 km i timmen på flera ställen. Vägen är väl-trafikerad av många långtradare och den är ställvis ganska smal.

Väl framme i Pärnu var det dags för lunch, som vi åt på en gemytlig restaurang som heter Steffani. Vi gick också lite omkring i stan och jag fick den uppfattningen att Pärnu är mycket fräschare och snyggare än Tallinn. Gatorna och byggnaderna är också i bättre skick än de är i Tallinn. Dessutom såg vi en hel del stora spa-anläggningar här och där.

Det som vi såg mest fram emot i Pärnu var den enorma simstranden Supelrand. Den tog vi sikte på efter lunchen! Stranden var snygg, stor och långgrund invid Östersjön. På den här stranden fanns några kitesurfare och en hel del människor, fastän solen inte lyste från klarblå himmel just den här tidpunkten. Men som tur var det varmt i den blåsiga luften. Och vattnet var riktigt, riktigt varmt! Till och med varmare än luften. 

Sen var det dags för hemfärd, alltså tillbaka till Tallinn. Vi stannade vid en MacDonalds, då jag såg en reklamskylt på MacFlurry med Bounty och blev snål. Sådana Flurry får man ju inte i Finland, så vi passade på att äta lite glass som mellanmål. Bounty-flurryn var jättegod! 

Som dagens sista utflyktsmål besökte vi Jägala vattenfall öster om Tallinn. Jägalafallet är Estlands mäktigaste vattenfall och den ligger i nedre delen av Jägala å, nästan 4 kilometer innan ån mynnar ut i Finska viken. Vattenfallet är nästan 8 meter högt och över 50 meter brett. Det är det bredaste naturliga vattenfallet i Estland.

Från stugliv till storstadsliv och Finska viken

Efter en lugn och skön natt i en sval sommarstuga var det dags att packa ihop våra saker och åka vidare. Vi tog sikte på Helsingfors, där det var upp till 30 grader varmt i skuggan denna dag! Vi hann vara turister en liten stund i en fin park, där vi pizzapicknickade på en filt i skuggan av ett stort lönnträd. 

Sen var det dags att åka till båthamnen. I båthamnen väntade vi en lång stund i en lång bilkö, för vi skulle ha med vår bil också på båten. Flickorna blev uttråkade och tjatade mycket. Efter den långa väntan fick vi äntligen köra in oss på M/S Star och njuta av lite sval och skön havsluft ute på Finska viken, vilket passade utmärkt den här heta och svettiga dagen!

Efter två timmar på havet anlände vi Estland och staden Tallinn. I Tallinn var det också varmt, +28 grader. Vi körde bilen ut från båten och tog sikte på Pelgurand simstrand. Vägarna i Tallinn är i mycket dåligt skick så det blev en guppig resa genom storstan till stranden. Vi tänkte också krocka och köra mot rött ljus ett par gånger då vi inte är vana med de kringlande vägarna och trafikljusen som kommer så tätt på varandra. Men som tur gick allt bra och vi kom fram till stranden! Stranden visade sig vara mycket populär och långgrund, vilket passade bra för småbarn.

Vi fick igen svalkat oss och for sen vidare till en market för att handla mat till kvällen och morgonmål till följande dag. Nu är magarna mättade och flickorna sover sött uppe på vinden i vår hyrda lägenhet som har två våningar. Vi bor på Skoone Old Town Studio, som har två rum, ett eget kök och badrum. Lägenheten verkar trevlig och bra, men lite het just nu. Som tur finns det också en luftkonditionering, som jobbar hårt för tillfället!

Imorgon väntar en hel dag med intressanta utflyktsmål!

Stugliv vid Vanajavesi

Vi hade bokat en stuga i Valkeakoski (Ilolan maatilamatkailu) redan tidigt i vår då jag skulle cykla. Men eftersom cykelresan inte blev av så avbokade jag alla stugor utom den här ena stugan, som man var tvungen att betala på förhand och inte fick avboka. Så vi tänkte att vi utnyttjar stugan i alla fall då vi ändå betalat för den.

Det visade sig vara ett lyckat drag! För vi har fått slappa, ta det lugnt, njuta av den finska sommarnaturen, fågelkvitter och ljudet av båtarna som sakta puttat på på insjön.

Vi gjorde en kort båttur med stugans roddbåt på sjön, men eftersom det började droppa och en åskskur var på väg, blev det bråttom tillbaka till stranden! Annars har solen skinat så gott som hela tiden och stugans utetermometer har visat +25. Vi har också badat i en het bastu och grillat korv, majs, grillost och chokladbananer ute på grillen. Vi vågade tyvärr inte doppa oss i sjön, fast det skulle ha varit skönt, för vi var rädda för de blågröna algerna. Vattnet såg faktiskt lite "smutsigt" och grumligt ut.

Fastän det är skönt och avkopplande med stugliv så fortsätter vi vår resa söderut imorgon!

Nu for vi!

Semestern har börjat! Allt är packat och klart och vi kör mot södra Finland. Flickorna ser på Pocahontas på baksätet och ute är det lite regnigt ibland, lite soligt ibland och +17-18 grader. Första övernattningen är i Valkeakoski.

Förändrade planer!

Mycket har hänt sedan senaste inlägg och nu måste jag berätta att cykelresan tyvärr inte blir av denna gång! Jag är själv mycket besviken på att den inte blir av, men är tvungen att tänka på mitt ork och eget välmående för tillfället. Ett heltidsjobb plus ett deltidsjobb har krävt sitt och nu just känns ingen lång, planerad cykelresa sådär jättemotiverande under mina tio fjuttiga lediga dagar under hela sommaren. Planen är istället att få ta det lugnt tillsammans med familjen, hinna umgås och göra spontana utflykter och små resor för att få slappna av och komma bort från vardagens stress. Men cykelresan mellan Smedsby och Helsingfors kommer jag absolut att göra i något skede i framtiden!

Men jag lovade i alla fall att berätta lite om mina träningsförberedelser i följande inlägg. För tränat, har jag nog. Men nu säger både kroppen och huvudet stopp. Från och med januari detta år tills nu har jag cyklat totalt 2200 km. Jag har också både skidat och sprungit lite och tränat en del på crosstrainer. En gång i veckan har jag gjort ett tyngre pass med cykel, dvs. cyklat med högre tempo för att få upp cykelfarten lite. Dessutom har jag gjort två styrketräningspass per vecka.

Men ut och resa ska vi i alla fall när semestern och de lediga dagarna kommer! Men nu blir det, som sagt, spontana utflykter och små resor. Få se vart vägarna bär ;)

På cykel ca 450 km

Nu är planerna mer klara! Cykelrutten är klar och övernattningsställena är också bokade och klara. Vi kommer att bo i stugor på fyra olika orter. Den första etappen kommer att bli ungefär 85 km, där första övernattningsstället är i Kurikka. Sedan följer en etapp på ungefär 102 km fram till Parkano. Den tredje etappen blir ungefär 105 km, ända fram till Valkeakoski. Från Valkeakoski cyklar jag vidare till Riihimäki, en etapp på ungefär 85 km. Och den femte och sista dagen borde jag få anlända till Helsingfors och järnvägstorget efter en etapp på ungefär 73 km. Totalt blir det ungefär 450 km.

Tanken är att jag startar på morgonen/förmiddagen och cyklar tills jag är fram vid övernattningsställena. Daniel och flickorna åker samma sträcka med bil. Sedan är vi lediga på eftermiddagarna, tar det lugnt, njuter av sommar, semester och förhoppningsvis sol! Sen kan vi också hitta på något lämpligt program för flickorna beroende på ort och ställe. På eftermiddagarna får jag också tanka i mig mat och energi inför följande etapp.

Nu gäller det då att få upp cykelformen! Vårvädret är bra och cykelvägarna är i gott skick så det är bara att hoppa upp på cykeln och träna vidare. Mera om träningsförberedelserna nästa gång!

Inrikesresa i juni

Nästa SmedsByskatornas resa är i planeringsskedet! Det kommer att bli en liten inrikesresa i juni. Anette har planerat att cykla sträckan Smedsby-Helsingfors, medan de övriga i familjen reser samma sträcka med bil. Mera om det så småningom när förberedelserna är mer klara. Ha det bra alla och njut av våren!

Bloggen slumrar...

...och här kommer det sista blogginlägget om Kap Verde! Nu slumrar bloggen en stund, i väntan på nästa SmedsByskatornas resa. Vi får se vart det bär av nästa gång, det vet ingen ännu! Som avslutning kan ni njuta av lite karnevalstämning på Kap Verde från förrgår (Onsdag 13.2), varsågoda!

Ha det bra, önskar Anette, Daniel, Mariela & Martta

Goodbye Cabo Verde!

Idag har vi tagit farväl av Kap Verde. Klockan 12 checkade vi ut från vårt hotell och klockan 13 hämtade bussen oss till Sals flygfält.

Innan utcheckningen hann jag ut på en skön morgonlänk, som jag regelbundet njutit av så gott som varje morgon. Sen åt vi den vanliga morgonmålsbuffe'n med goda plättar, yoghurt, marmeladsmörgåsar, hamburgare, äggröra, olika frukter och en massa annat. Då magarna var mättade packade vi ihop våra saker och drog iväg på en poolrund, vi provade att simma i alla hotellets sex pooler. Under veckan som vi varit på Kap Verde har Daniel och jag simmat mest i Atlantens salta vatten och stora vågor. Flickorna har lekt på stranden i skuggan av ett parasoll.

Vi rekommenderar varmt Kap Verde till alla ressugna! Jag blev överraskad av kapverdianernas vänlighet, omtänksamhet och glada humör. Jag har aldrig träffat på så många vänliga människor på ett och samma ställe samtidigt. Själv är jag nyfiken på att åka till grannön Boa Vista nästa gång, bara för att se hur olika öarna är.

Nu har vi bara den tyngsta biten av resan kvar, dvs en cirka 16 timmar lång resa hem, först med nattflyg till Helsingfors och sen med bil till Vasa! Huh huh!

Trummandet och musiken

På Kap Verde trummas det, och musik spelas på hög volym, dagligen. Om det inte är vuxna kapverdianer som trummar och spelar så är det ett gäng med barn, som har hittat några pinnar och plastburkar och står samlade på något ställe och trummar. Rytmen smittar ofta av sig och plötsligt märker man att man själv sitter och klappar på knäna eller stampar med fötterna.

Musiken spelar en central roll i den kapverdianska tillvaron och ofta är musiken en blandning av europeiska och afrikanska rötter. Den traditionella kapverdianska musiken kallas för "morna" och är bitterljuva sånger som spelas på gitarr eller fiol.

En natt vaknade både Daniel och jag med ett ryck. Klockan var runt 01.00 och live kapverdiansk musik spelades på hög volym en bit bort från vår bungalow. Det lät som om musikern skulle ha stått strax utanför vår dörr. Flickorna sov, som tur, för fullt och hade inte hört någon musik på natten, då vi frågade följande morgon.

Och på tal om trummande så har vi fått följa med en medryckande karneval ikväll. Närmast man kommer en karnevalkänsla i Finland är på en festival eller möjligtvis på Konstens natt i Vasa en dag i augusti. Martta tyckte karnevalen var rolig och hon stod och klappade i händerna och skakade rumpan. Mariela trodde först att karnevaltåget var en drake och blev rädd, men så såg hon att "draken" drogs av en rostig traktor.

Videoklipp från karnevalen kommer möjligtvis senare.

Kapverdianerna

Kapverdianerna är glada och pratsamma typer. De är också mycket vänliga och hjälpsamma. När vi har gått omkring i städernas utkanter har glada kapverdianer stått i dörröppningar och hälsat med ett stort leende. Kapverdianerna ser ut att njuta av livet för fullt och varför skulle de inte det när solen skiner från klarblå himmel så gott som hela tiden.

Inne i Santa Marias centrum, där turisterna promenerar omkring, finns också mer trugande kapverdianer, som man fort kan bli irriterad på. De är försäljare som försöker sälja klockor, smycken, solglasögon och så vidare. De inleder ofta samtalet med att gissa från vilket land man kommer eller i vårt fall "hello, nice family". De frågar också hur vi trivs i deras land och hur länge vi tänkt stanna. Vi blir ofta irriterade då försäljarna tränger sig på oss, men ofta slipper vi dem då vi artigt och tydligt tackar nej till deras saker. Mariela blev snabbt led alla gubbar som följde med oss, från hotellets framsida till centrum, för att visa deras små butiker. Två gånger blev vi lurade i början av semestern av att följa med, men nuförtiden går vi andra vägar för att undvika dessa gubbar.

På vårt hotell har vi fått en alldeles utmärkt service. Den kapverdianska personalen har tagit hand om oss riktigt bra. Sängarna har blivit bäddade varje dag, sanden har blivit bortsopad från golvet, handdukarna har blivit bytta titt som tätt och nya vattenflaskor har vi fått i kylskåpet hela tiden. Allt har fungerat smidigt och bra. Ofta har säkerhetsvakter gått förbi vårt bugalow när vi varit ute på terassen och frågat glatt om allt är okej.

Överlag så verkar kapverdianerna ta allt med ro. Ingen brådska, bara glatt humör och chill. Det känns skönt, det är ju precis så det skall kännas på en solsemester.