Santa Maria och stranden

Idag har vi gått omkring lite i den lilla staden Santa Maria. I staden bor omkring 2500 personer, så någon storstad är det verkligen inte frågan om. Men den har en mysig och hemtrevlig känsla. Gatorna är ojämna stenvägar och husen färggranna. Mariela funderade varför husen ser ut att vara i så dåligt skick. Men här behövs ju inte så fina och hållbara hus som tål köld och snö.

Ute på gatorna och inne i små byamarketar säljs mest afrikanskt hantverk lagade av trä, pärlor eller tyg. Fina afrikanska konstverk ser man också en hel del. Men om man är ute för att klädshoppa får man nog glömma den tanken. Sådant kan man inte sysselsätta sig med här, eftersom jag lägger märke till en enda kläaffär i hela staden!

Det som man hör är ett trummande. Det trummas hela tiden någon rytm. Man får en karnevalkänsla i staden.

Största delen av den här dagen har vi tillbringat på stranden. Sanden är riktigt fin och skön under fötterna och den är riktigt ljusbrun, nästan vit då man ser mängder av den. Mariela har lyckligt sprungit och hoppat omkring och lekt med vågorna, ibland har hon lagat någon sandkaka eller byggt ett sandslott. Martta har mest lekt i sanden, lagat sandkakor och sovit en tupplur med sin "Traså" under en parasoll.

Här på Kap Verde ser Atlanten alldeles turkosblått ut. Vågorna är mäktiga och vinden blåser friskt. På vår strand ser man en hel del människor som håller på med kite surfing.

Det som vi tycker att är äckligt är då vilda hundar springer omkring på stranden och kissar i sanden. Mariela och Daniel hade byggt ett fint sandslott med tre våningar då vi plötsligt såg att sju (!) hundar dyker upp och den ena hunden efter den andra lyfter benet och kissar på sandslottet! YÄK!

Vi såg också andra djur, än hundar, på stranden idag. Vi satt och åt frukt när en tam apa med ett örhänge i ena örat hoppade upp i min solstol! Martta hoppade upp ur solstolen minst lika snabbt! Apan var fastkopplad i midjan med ett koppel som ägaren höll i. Vi bjöd åt apan några apelsinbitar och den åt nöjt upp dem. Bananen hade vi ätit upp redan tidigare om någon undrar varför vi bjöd apelsin åt en apa. Sen såg vi också då en man red på en häst på stranden och en stor krabba som kröp omkring på en stenmur. Jag konstaterade att stranden var nästan som en djurpark med alla dessa djur!