Men helt plötsligt händer det bara! Och vi har tydligen laddat upp oss för årtiondets gräl, Daniel och jag. Eller kanske mest jag, men han är nog med på det också. Den här dagen, vår roadtrip från Orlando till Miami, kom att bli en lång och tung bilfärd. Stackars våra barn som hamnade att ta del av vårt gräl på baksätet. Nånstans på färden, på vägen mellan Orlando och Miami, är jag redo att lämna mannen, barnen och allt vad jag har och stanna kvar och börja ett nytt liv. Daniel är redo att ta nästa flyg hem och skita i hela resan. Huh, nej, vi var verkligen inga trevliga typer att umgås med på den här färden. Men vad kan man, ibland bara händer onödiga saker när man minst väntar sig det. Vi kämpade vidare i bilen mot Miami. Vi hade kanske lite över 60 miles kvar när syrran meddelar att de är inne i vårt gemensamma hus som vi hyrt för den kommande veckan. Hon undrar var vi är? Jag meddelar att vi är på kommande, vi har grälat genom resan hittills men vi är lugna och okej för tillfället så de kan umgås och bo med oss.
Och så äntligen är vi framme i Miami! Vädret har varit varierande under hela färden. Det har åskat, regnat hårt, regnat sakta och det har varit mulet och soligt från och till. Likaså humöret. Men då vi kommer till Miami känns det bra. Vi får äntligen ta det lite lugnare och behöver inte prestera på något nöjesfält.
Nu låter det säkert väldigt negativt med nöjesfälten som vi tog del av, men jag vill förtydliga mig. Det är absolut en upplevelse att få ta del av både Universal studios och Magic Kingdom, som vi rekommenderar varmt till alla som är ivriga nöjesfältsmänniskor eller som inte är det. Vi ångrar inte att vi besökte dem, men vi konstaterade i efterhand att det är bra att vi sett allt det här för då behöver vi inte göra det nån annan gång. Men efterklok som man är så borde man ju absolut inte ha börjat resan så här tufft! Då vi kom till Orlando borde vi ha börjat med åtminstone en vilodag så man skulle till först ha återhämtat sig lite från den långa flygresan och sen skulle man ha kunnat ta del av nöjesfälten. Vi hade nog inte alls räknat med jetlagen eller tröttheten efter den långa resan i planeringsskedet, utan vi körde bara rakt på. Och en trött människa är aldrig en bra typ, så är det bara. Men vi får skylla oss själva och försöka komma ihåg det här till en annan gång och förhoppningsvis lära oss.
Framme i Miami stannade vi vid första, bästa market för att handla kvällsmat och morgonmål. Sen tog vi sikte på vår beach house, som låg 100 meter från Hollywood beach! Hollywood beach ligger cirka 40 km norr om Miami south beach, som är den sydligaste stranden i Miami. Jag hade aldrig i mitt liv bott såhär nära en stor strand, vilket visade sig vara praktiskt då barnen tjatade om simning.
Huset var passligt stort för nio personer. Ett kök/vardagsrum, fyra sovrum och tre badrum med wc:n. Köket/vardagsrummet skulle ha fått vara aningen större för vårt behov och så skulle det ha varit trevligt med ett så stort bord så båda familjerna skulle ha kunnat äta samtidigt, så vi hamnade att äta i etapper, men det fungerade riktigt bra i alla fall. Vi hade, som sagt, nära till stranden och strandpromenaden med alla typiska restauranger, caféer, butiker och hotell som brukar finnas på semesterorters strandpromenader.
Vi vaknade upp första dagen i Miami. Idag satsade vi på en återhämtningsdag, en dag med minimalt planering. Det enda som var inprickat var vårt bilbyte! Vi startade dagen med morgonsimning i Atlanten. Hur skönt låter inte det i skrivande stund en gråmulen septemberdag i Finland? Det var mulet den här dagen också på Hollywood beach, men varmt och skönt, rentav tryckande för åskan var på gång. Efter vår uppfriskande morgonsimning for vi iväg till Walmart för att shoppa lite. Vilken upplevelse! Prisma, men ändå inte. Det var så lyckat att strosa omkring i Walmart och se på alla möjliga saker som de säljer. Vi fyllde på vårt matförråd och for tillbaka till huset för att laga mat. Jag skulle minnas att jag skalade vanliga potatis och lagade köttfärssås till. Gott med vanlig finsk husmanskost mellan alla hamburgare och mac and cheese.
Åskan hade kommit ordentligt igång medan Daniel var och bytte bil. Så vi åt, tog det lugnt och hängde vid våra skärmar medan vi väntade på att åskan skulle lugna ner sig och Daniel skulle komma tillbaka. Och efter en liten stund svängde han in på vår gård! Med en svart Mustang utan tak a la America! Klart man ska njuta så som man ser på tv när man en gång har chans till det! Vi bokstavligen packade ihop oss i Mustangen, när åskan och regnet dragit vidare, och for iväg på en kort runda ut på stan. Frans satt som kungen på baksätet och alla njöt av att känna vinden i håret då vi körde iväg. I det här skedet var allting ännu bara häftigt och roligt, men det kom att bli värre... Jag kommer till det senare!
Eftersom vi inte hade några planer för dagen var vi bara spontana. Och vi hamnade på ett enormt och dyrt shoppingcenter, Aventura Mall. Jag läste om stället senare på nätet och där stod det att Aventura Mall är USA:s tredje största shoppingcenter. Vi strosade på en stund, tittade på olika dyra prylar och Daniel beundrade Tesla-bilar som hade en egen affär i centret.
Kvällen kom och vi orkade inte laga mat, utan gick 70 meter mot stranden till grannen, som var en pizzeria med italienska ägare. Och den stora familjepizzan som vi delade på var så god! När vi satt och åt såg vi ju förstås havet och barnen började tala om simning. Så det blev kvällssimning som avslutning på den här dagen, innan läggdags för barnen. Vi fyra vuxna satte oss ner med varsitt vinglas och umgicks ännu en stund innan läggdags.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar