Vi sprang en liten bit på 5th Avenue och hittade Guggenheim Museum, som har sitt kännspaka utseende, Daniel tog några bilder på stället och så sprang vi vidare. Nära Guggenheim ligger den största insjön, Jackie Onassis Reservoir, på Manhattan. Och framme vid den hittade jag en liten skylt där det står att det är 1,58 Miles ett varv runt. Jag ville gärna springa ett varv och frågade Daniel om han orkade och han pustade ett kämpigt ja och vi fortsatte. Det var en trevlig runda, avsedd enbart för löpare.
Någon gång under morgonlänken blev jag helt otroligt törstig! Och på flera ställen stod försäljare med sina matkärror och sålde streetfood och dricka, men eftersom jag bara hade bankkortet med mig så fick jag inget vatten då försäljarna bara tog emot dollars. Så när morgonlänken var avklarad for vi till Premier Deli Café och hämtade brunch åt oss. Samtidigt köpte jag en halv liter vatten som jag drack i ett svep innan vi var framme vid vårt hotellrum. Som sagt, +35 grader varmt, soligt och fuktigt.
På hotellen i New York är det inte vanligt att man bjuder på sådana hotellfrukost som vi är vana vid i Finland. På vårt hotell fanns en lounge där det bjöds på olika varma drycker som kaffe, te och kakao och så fanns det en söt kakbit till och that´s it. En morgon fanns det till och med en skål med apelsiner och äpplen, men det vara bara en gång, annars var det bara kakbitarna.
Nyduschade och med mätta magar var det dags att bege sig ut igen. Vi hann bara ut ur hotellet och så var vi lika svettiga igen då väggen med värmen slog emot. Nå, det var ju skönt att känna sig fräsch en liten stund i alla fall.
Daniel ville till Ghostbusters huvudkontor och se, så vi tog Subwayn dit. Ghostbusters huvudkontor ligger på North Moore Street och när vi kom fram dit så blev vi besvikna. Huvudkontoret var olyckligtvis helt inpaketerat på grund av någon remont så det blev bara tråkiga bilder. Men vad kan man, det går inte alltid som på Strömsö.
Sen tillbaka till Subwayn och med sikte på Brooklyn och Brighton Beach. På Brighton Beach skulle vi bara ta det lugnt och njuta den här soliga och heta torsdagen i augusti. Brighton Beach ligger på Coney Island och verkar vara den enda badstranden i hela New York. Och vilken syn det var när vi kom fram. Det var snyggt och häftigt med ett nöjesfält strax intill stranden. Luna Park heter nöjesfältet och där var det liv, ljud och rörelse som det bör på nöjesfälten. Vi gick igenom nöjesfältet och ner till stranden, konstaterade att det är som att vara i södern på strandsemester. Just i den stunden var det lyckat med en kombinerad stads- och strandsemester. New York bjuder verkligen på båda två.
Jag har fått för mig att alltid dricka en pina colada under våra utlandsresor och nu var det dags för en sådan. Daniel tog en öl. Vi satt en stund på uteserveringen, lyssnade på musik och njöt av de kalla dryckerna, tittade på människor som kom och gick och sen var det dags att ta sig tillbaka ner till stranden.
Vi hade ju
förstås en hel del värdesaker med oss så vi kunde ju inte simma i
Atlanten samtidigt, utan simmade turvist då den andra vaktade våra
saker. Det var så uppfriskande i vattnet, även om vattnet var varmt!
Efter
en god stund vid stranden tyckte vi att det var dags att börja röra på
sig igen. Vi hade planerat picknick och film på gräsmattan i skymningen
nära Brooklyn Bridge. Vi tog Subwayn igen. I den satt vi cirka 45
minuter och under den tiden visste vi inte så mycket om vad som hände
utomhus, på marknivån. Framme vid den stationen, som var närmast
Brooklyn Bridge, hoppade vi av. Och samtidigt som vi skulle börja trappa
upp till marknivån hörde vi en högljudd smäll! Den första tanken, som
vi båda tänkte var att skjuts det, terror, vad gör vi nu? Vi betraktade
människorna i vår närhet och så hörde vi att nån nämnde "thunder". Ja,
det måste det vara tänkte vi och huh, vilken lättnad! Vi trappade upp
till marknivån och visst, det var åskan som hade brakat loss! Men ljudet
då blixten slog mellan skyskraporna, wow! Vi stod en stund och tittade,
lyssnade och funderade vad vi nu skulle göra med picknicken ute på
gräsmattan?

Nå, det tog inte länge innan åskan och regnet drog vidare. Vi gick ett varv och hittade Grimaldi´s Pizzeria i närheten av Brooklyn Bridge. Pizzerian är en amerikansk kedja, som grundades år 1990, med många pizzerior runtom i USA. Den mest kända och populära pizzerian ligger just där vid foten av Brooklyn Bridge. Grimaldi´s Pizzeria säljer inga slice, utan enbart hela pizzor. På något sätt kommer jag att tänka på min ena arbetsgivare Kotipizza i Finland, den grundades 1987.
Nå, det tog inte länge innan åskan och regnet drog vidare. Vi gick ett varv och hittade Grimaldi´s Pizzeria i närheten av Brooklyn Bridge. Pizzerian är en amerikansk kedja, som grundades år 1990, med många pizzerior runtom i USA. Den mest kända och populära pizzerian ligger just där vid foten av Brooklyn Bridge. Grimaldi´s Pizzeria säljer inga slice, utan enbart hela pizzor. På något sätt kommer jag att tänka på min ena arbetsgivare Kotipizza i Finland, den grundades 1987.
När vi gjort vår pizzabeställning,
sparkades vi nästan ut ur pizzerian. Då vi skulle ha take away så hade
vi inget mera att göra på insidan, där det satt matgäster som väntade på
sin pizza vid bordet. 30 minuter sade kvinnan bakom disken och vi for
iväg till DUMBO för att fota. DUMBO är en förkortning av Down Under the
Manhattan Bridge Overpass.



När vi kom tillbaka efter en halvtimme var det fullt med folk utanför pizzerian, fullt också inomhus. En gubbe, som verkade som en inkastare, stod vid dörren och dirigerade. Vi bara gapade, hade aldrig sett något liknande vid någon restaurang förr. Vi fick vår pizza och började söka efter gräsmattan där vi skulle picknicka och samtidigt se på en outdoor movie.

När vi kom tillbaka efter en halvtimme var det fullt med folk utanför pizzerian, fullt också inomhus. En gubbe, som verkade som en inkastare, stod vid dörren och dirigerade. Vi bara gapade, hade aldrig sett något liknande vid någon restaurang förr. Vi fick vår pizza och började söka efter gräsmattan där vi skulle picknicka och samtidigt se på en outdoor movie.
Men nej, ingen
filmduk hittades och Daniel fick ta fram sin telefon och söka på nätet.
Och som vi gissat på förhand så hade filmen blivit inhiberad på grund
av åskan. Äsch, vad trist, men det kunde vi inget åt. Som tur hade vi
vår pizza i alla fall. Och som tur finns det fina vyer överallt och vi
hittade en riktigt bra vy vid East River. Vi satte oss ner på en
parkbänk vid Brooklynsidan av East River, åt vår pizza, täckt med
mozzarella, och såg på Manhattans skyskrapor rakt framför oss, Brooklyn
Bridge till höger och Frihetsgudinnan som en liten prick till vänster.
Det var fint och mäktigt, bara att njuta.

Efter en bra
stund på parkbänken var det igen dags att dra vidare, tillbaka till
Manhattan. Daniel hade tidigare läst om en annan utebio vid Union Square
så han föreslog att vi tar oss dit och ser om den är igång. Vi tog
Subwayn till Union Square och gick en god stund runtomkring på området
och sökte stället, men ingenting hittades. Så vi konstaterade att nu får
filmen vara och vi tar närmaste Subwayn tillbaka till hotellet. Men då
plötsligt hittade vi utebion! Den var bara där, i närheten av trappan
ner till Subwayn. Och dessutom lyste en stor MacDonalds skylt i mörkret i
närheten. Så, med lite rum i magen efter pizzan passade det bra med en
M&M Flurry till efterrätt i samband med filmen. Perfekt! Filmen
Grease var redan halvvägs, men vi satte oss ner på varsin plastpåse på
marken, bland hundratals andra människor, och såg på filmen ända till
sluttexterna. Sen, var det dags att ta sig "hem" till hotellet och låta
livet utomhus på Manhattan fortsätta leva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar